Tron: Legacy

Jag vet inte varför jag gillar orginal-Tron. Det är egentligen en lågbudget film som är ganska B:ig, men jag gillar den ändå. Så när Tron: Legacy skulle komma så blev jag ganska förväntansfull. Detta dämpades när jag fick veta att den skulle vara i 3D, men jag såg ändå fram emot den.

Så hur var filmen? Den började som en värdig uppföljare tyckte jag, när de va i den riktiga världen. Man fick veta vad som hände efter första filmen och hur saker o ting ligger till nu. Funderar man på det så kan man ana ett budskap emot stora giriga företag... vilket är lite ironiskt med tanke på att det är Disney som gjort filmen.

Sen kommer vi in i datorvärlden och då sjönk mina förväntningar. Med tanke på att orginalet och Legacys datorvärldar skall likna varandra så kunde inte vara mer olika. De två datorvärldarna fungerar på helt olika sätt. Originalets värld har baserats på datorer men anpassats för att ”varelser” ska kunna bebo världen. Legacys är baserat på den riktiga världen, men anpassats för hur datorer fungerar. Jag satt och störde mig på varje ny grej som dök upp... Men sen bestämde jag mig för att sluta jämföra, och då var det faktiskt en bra film... riktigt bra tillochmed.

Tron Legacy är en omtolkning av original iden, och man måste se det som sådant för att uppskatta den.

Det är en modern actionfilm skulle jag säga och fungerar efter alla de regler som moderna actionfilmer gör. Inte så mycket djup å tanke i filmen, utan action och spänning.

Jag kan inte säga att jag har nått särskilt att nit-picka, accepterar man världen så funkar dett mesta mer eller mindre logiskt. Vist händer det saker med enda anledningen att föra handlingen vidare, men de va ändå inte så jag störde mig på nånting nått speciellt (förutom möjligen ”klubben”). Det skulle väl i så fall vara att det märks att filmen är gjord för 3D, de va grejer som kom emot en hela tiden. (Jag såg den för övrigt i 2D). Men det är inte så som det är med vissa filmer att de arbetat med 3D och effekter på bekostnad av manus så det är väl ingen större fara. Bara lite ögongodis för dom som ser den i 3D.

Filmmusiken var riktigt bra och skapade en riktigt bra stämning. Daft Punk gör en cameo i filmen vilket är rätt skoj även om scenen är lite löjlig.

Betyg:

Manus: 6 / 10

Ljud/Musik: 8 / 10

Baseringen på originalet: 3 / 10

Övergripande betyg på filmen:

7,5 / 10

(Jag kunde inte bestämma mig och jag ville ge filmen en 7:a eller 8:a, så det fick bli en 7,5:a)

Film: Narnia: Kung Caspian och Skeppet Gryningen

The Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader

Jag måste erkänna att jag inte riktigt viste vad jag skulle tycka om denhär filmen efter att jag såg den... Jag hade aldrig tråkigt under filmen, men det var en väldans massa grejer jag störde mig på och den gav mig inga bestående känslor eller intryck.

Sammanlagt så är filmen underhållande för stunden. Gillar man Narnia så bör man se den. Är man bara ute efter fantasy så kan man vänta tills den kommer på dvd om man vill se den, men den går att hoppa över också. Är man en sån som nit pick:ar så ska man för sin egen hälsas skull undvika filmen, annars är det risk för överbelastning.

Karaktärerna

Filmen började bra tycker jag, man får en presentation av karaktärerna, vad som hänt med Peter och Susan och den nya ungen (som dom medvetet gjort till en riktigt jobbig… unge), kusin till syskonen. Kusinen är en know-it-all helt utan fantasi och agerar skeptiker när han kommer till Narnia... Men han är lite för skeptisk, till och med när han ser allting med sina egna ögon. Det känns väl iförsig ganska värkligt att man skulle bete sig som han gör om man skulle bli magiskt förflyttad från den ”riktiga” världen till en helt ny magisk värld med talande djur, men när man väl börjat förstå hur den nya världen fungerar och har spenderat några dagar där så borde ju acceptera situationen och leva i nuet.
Men kusinen är ändå ganska intressant och hans utveckling är intressant att följa och utan att säga för mycket så är hans öde är rätt passande.
Jag saknar dock hans reaktion på att hand kusiner är kung och drottning av Narnia, men det kan vara så att han helt enkelt aldrig fick veta det för det är inte direkt som om de behandlas särskilt kungligt tillskillnad från de tidigare filmerna.

Ur ett jämställdhets perspektiv har jag i alla filmerna stört mig på hur tjejerna behandlas. Det finns inga kvinnliga narnier som är med. Ibland ser man nån i bakgrunden, men that’s it. Systrarna hamnar oftast i bakgrunden och det är bröderna som är de ”riktiga” huvudpersonerna. Även om systrarna får vara med och slåss nånstans i bakgrunden ibland så är det aldrig med å planerar. De får istället vara medlarna eller stå för känslorna i filmen... eller helt enkelt vara de som ska räddas. De är bara hjärta, varken hjärna eller muskler.
Så även i denna filmen. Lucy slåss lite i bakgrunden en gång, och leker lite med syrrans pilbåge, men i övrigt bidrar hon mest med att bli kidnappad, skrika och avbryta slagsmål. När kungarna (Caspian och Edmond alltså) taktiksnackar och lägger upp planer så är Lucy tyst eller ännu oftare inte ens med.

Edmond och Caspian, som används som de ”riktiga” huvudpersonerna i filmen, är ganska bleka. Det är inte så att man bryr sig överdrivet mycket om dom. Dom för historien vidare genom att bestämma vad gänget skall göra och vart de skall åka. De försöker framställas som karaktärer som försöker dölja sin osäkerhet bakom en tuff yta, men de är inte särskilt övertygande. Edmond framstår mest som han har mindervärdeskomplex för allt och alla och Caspian verkar mest bara sur i seriösa situationer.

De intressanta karaktärerna är kusinen (speciellt hans utveckling) och en råtta (som är söt och omtyckbar).

Huvudpersonerna... typ

Manus

Av nån anledning så känns det som det saknas fantasy i denna fantasy film, till skillnad från de två tidigare filmerna. Man får se talande djur, magiska varelser och magi... men de är väldigt sällan. Det är nästan bara människor man träffar på. De enda fantasy varelserna man stöter på är en talande råtta, en Minotaur, en drake och en snabbis med några osynliga saker, ja åsså Aslan då såklart. Magin i filmen är ”ondskan” (som iförsig är med ganska mycket) och en trollkarl (som är med i förbifarten). Tråkigt!!!

Det är ganska mycke slagsmål, action och spänning men jag tycker de jämnar ut de rätt bra med lugnare stunder men inte så lugna att filmen blir långsam. Detta är riktigt bra jobbat, som sagt; jag hade aldrig tråkigt medan jag såg filmen. Filmen är kortare än de tidigare filmerna, men de tänker man inte på. Vad jag kan komma på så var det inga röda trådar som glömdes bort i filmen som det ofta brukar vara annars när en film baseras på en bok. Fast å andra sidan funderar jag kom om böckerna egentligen är så djupa att det är något större problem att göra om dom till film. Att döma av de tre filmerna så förstår jag ärligt talat inte riktigt att böckerna har kunnat bli så populära, eller att de skulle vara så intressanta/djupa/bra, att man vill göra film på dom. Vist är det ju filmer/böcker avsedda för barn... men barn KAN faktiskt hantera djupare historier.
I de flesta filmer baserade på böcker kan man ana att boken haft ett väldigt djup även om filmen inte har samma djup, men i narnia-filmerna har jag aldrig känt nått sådan möjlighet.

Sen e de dedär med ondska bara för ondskans skull. I de två första filmerna var de onda visserligen ganska onda bara för ondskans skull, men man kan ändå förstå anledningen, att de korrumperats av makt. I nya filmen så slåss hjältarna bokstavligen mot koncentrerad ondska. De finns ingen anledning till ondskan, ingen förklaring till vad det är eller hur den kom till. Den bara råkar finnas där och måste besegras.
Ett gäng riddare har åkt före våra hjältar på samma uppdrag, men de verkar ha åkt åt olika håll trotts att allihopa hade behövts på samma ställe. Ingen förklaring till varför dom finns utspridda lite varstans.
Med andra ord är bakgrundshistorien väldigt tunn och ologisk.

Som avslut måste jag tillägga att soundtracket till filmen är riktigt bra. Man känner igen Narnia-temat här och där och den ger en bra stämning till filmen.

Efter betygen så kommer lite mer åsikter jag har om filmen, men det är spoiler-varning där så läs på egen risk.

Betyg:

Manus: 3 / 10

Ljud/Musik: 8 / 10

Skådespelarinsats: 5 / 10 (varken bra eller dåligt)

Övergripande betyg på filmen:

5 / 10

Film: Buried

Den här filmen är brutalt medelmåttig, den är inte direkt dålig, men den e allt annat än bra.

Den handlar om en kille som tas som gisslan i Irak och hålls fången i en nergrävd kista. HELA filmen utspelar sig i kistan och killen är den enda man får se. Den enda kontakten man har med andra karaktärer är genom killens telefon.

Tyvärr är det lite svårt att känna sig intresserad av killen öde, mycket för att han inte är särskilt smart. Med det menar jag inte att karaktären är skriven som en dum person, men manuset låter honom lösa vissa uppgifter på ett ganska dumt och löjligt sätt. Han väljer de omständliga lösningarna. De e gjort för att skapa spänning där i kistan, men man sitter mest och suckar.

Filmen har sina spännande stunder, men sen kommer de löjliga stunderna igen så man fastnar aldrig i filmen.

Skådespelarinsatsen är helt ok, inte på topp men över medelmåttig. Det handlar dock bara om en skådespelare och ett gäng röst-skådespelare, så kanske totalt handlar det om mellan 5 och 10 personer.

Regin är bra, snygga kameravinklar, ljussättning, val av musik m.m. men det svaga manuset går inte att rädda.

MINI-SPOILER:

Speciellt tre händelser i filmen vill jag klaga på utan att förhoppningsvis spoila för mycket:

Den första är en orm som bara dycker upp i ur ingenstans. Ingen förklaring varför killen inte känt/sett den innan eller hur den hamnade där den gjorde.

Sen var det en vän till honom som tydligen dödades under filmens gång (fick man veta genom telefonen). Det hade ju vart trevligt om vännen hade introducerats lite så att man faktiskt brydde sig. Nu var det bara en slumpmässig person som dog.

Jag måste också säga att spänningen i slutet förstördes helt av en fantasi som killen hade. Utan fantasin hade slutet faktiskt kunnat vara spännande, men tack vare fantasien så blev istället slutet bara förutsägbart.

Så, rekommenderar jag filmen? Nja, om du nödvändigtvis måste gå på bio å inte vill se nått annat så är den väl OK, men personligen hade jag hellre sett en bra film igen (tex. Inception) eller hyrt en DVD och stannat hemma.

Betyg:

Manus: 3 / 10

Regi: 7 / 10

Skådespelarinsats: 6 / 10

Övergripande betyg på filmen:

5 / 10

Film: Predators

Eller hur jag förlorade min Predator oskuld.

Nej, jag får faktiskt erkänna att jag inte sett någon utav Predator-filmerna. Första gången jag ens såg hur en Predator såg ut var i Batman: Dead End, och det är ju bara en fan film. Den är dock MYCKET bra, väl värd att se:

Jag har ju förstått att Predator är en stor del av nörd-världen, en del jag inte varit inkluderad i. Så när det nu släpps en ny Predator film som skall vara en nystart så var det väl då dags att testa på den. Filmen har ju fått ganska dåliga recensioner så jag får erkänna att jag hade ganska låga förväntningar på filmen när jag satte mig i salongen. Filmen startar och jag börjar ganska snabbt dras in i historien. Jag följer med spänning medan man får lära känna de olika karaktärerna och hur de utforskar sin nya miljö och upptäcker att de blir jagade av nånting och när man får se vad det är som jagar dom. Jag tror det händer ungefär i mitten av filmen att man äntligen får se Predator:na på riktigt.

Jag säger att jag TROR det var filmens mitt för därefter blir filmen snabbt långtråkig. Det beror inte på att man nu ser vad som jagar dom, utan på att det ungefär är där som filmen börjar bli förutsägbar och man slutar bry sig om karaktärerna. Det var ingen spänning eller överraskning nånstans, bara klichéer. Den stora ”twisten” på slutet avslöjar de mer eller mindre redan i början av filmen att den skall hända.

Tänk nu på att jag inte har sett de tidigare Predator-filmerna. Är man Predator-fan så kanske denhär filmen är jättebra. Min misstanke är dock att man kommer ha ännu tråkigare än mig eftersom man redan vet eller kan gissa allt som kommer att hända.

Enligt SF så skulle denna filmen vara en skräck. Om man istället förväntar sig att se en action kan man nog uppskatta filmen lite mer, för skräck är det inte. Splatter-filmer är i så fall läskigare.

Filmen var snyggt gjort däremot. Kamera-hanteringen sköttes utmärkt och effekterna var snyggt gjorda. Det var aldrig nånstans som man kunde se att de använt CGI (självklart använde de mycke CGI för vissa miljöer och händelser och det är uppenbart när man vet att sådana saker inte går att göra på riktigt. Men man kunde aldrig se att det är CGI).

Skådespelarna har helt OK. Inget över det normala, men inte dåliga heller. De gjorde sina roller ”by the book”. Det var snarare manuset som förstörde mitt intresse för karaktärerna än skådespelarna.

Så, om du är ett Predator-fan så kommer du vilja se filmen i vilket fall som helst, men vänta med att se filmen tills den kommer på DVD. Har du som jag, aldrig sett en Predator-film innan så är detta inte rätt film att börja med. Spara biopengarna till nått bättre.

Betyg:

Manus: 2 / 10

Kamera & Effekter: 8 / 10

Skådespelarinsatser: 5 / 10

Övergripande betyg på filmen:

3 / 10

Spel: StarCraft II: Wings of Liberty (Demo)

Dehär spelet är snyggt… riiiiktigt snyggt. 3D-kartorna och enheterna skapar en härlig stämning, utan att det blir grötigt som det blir i vissa spel. Inte ens när man spelar ”på natten” blir skärmen allt för otydlig. Mellanfilmerna (Cut scenes, vad heter de på svenska egentligen?) är bra animerade och skulle NÄSTAN kunna vara filmade på riktigt.

Men räcker detta för att göra spelet spelvärt?


Spelkänslan är riktigt bra. Uppdragen är välbalanserade och det handlar inte alltid om att man ska utrota motståndaren från kartan. Det finns även uppdrag där det bara gäller att man skall överleva, uppdrag där man skall beskydda NPC-transporter, överfalla tåg, m.m. Även om man fortfarande ska bygga upp en stor och stark arme så snabbt som möjligt så får man hitta på nya strategier hur man skall använda den armen beroende på uppdraget. Det gör att spelet inte blir så mycket repetition.
Detta är inget revolutionerande och om man bortser från de olika enheternas egenskaper kan man tillämpa samma strategier i spelet som man använder i andra strategispel.

Det skall sägas att jag bara har spelat demot så jag har bara kommit ett antal timmar in i spelet, så senare i spelet kanske det ändras, men man kommer i alla fall ha kul i början.

De flesta uppdragen har sekundära uppdrag, oftast att man skall hitta ett antal saker som är utspridda på kartan. När man utför dessa får man vetenskapspoäng. Mellan varje uppdrag kan man använda dessa för att utveckla sina enheter, göra dom starkare eller ge dom uppgraderingar. Man får även pengar för alla uppdrag man genomför. Även dessa kan används för att uppgradera sina enheter (med andra typer av uppgraderingar) men man kan även använda pengarna för att hyra olika typer av legosoldater som man sedan kan anlita under uppdragen (för en liten kostnad av resurser) om man snabbt behöver extra enheter. Bra att ha när ens bas är under attack och ens trupper rycker som smör i solsken.
Man verkar aldrig få tillräkligt med pengar för att köpa allt, vilket är bra. Man får överväga och välja försiktigt så man väljer de uppgraderingarna som passar ens spelstil.

Både under och mellan uppdragen så kan man få achievement awards när man utför olika uppgifter. Oftast när man utför alla sekundäruppdragen eller genomför primäruppdraget på en viss svårighetsgrad under en viss förutsättning. Detta gör att man gärna spelar om samma uppdrag flera gånger i jakten på de nya awards, och det blir fatiskt roligt. Jag tror det är för att man får nya mål att sikta mot samtidigt som man måste ta med de gamla målen i beräkningen. Även mellan uppdragen kan man få ett award när man utför vissa uppgifter, men dessa är snarare sådana man råkar snubbla över och sällan sådana man kan jaga.

Själva spelandet i sig känns ganska normalt, inget utöver det vanliga. Man får sitt uppdrag, bygger lite enheter och spränger lite fiender. Det som höjer spelet över alla andra är att man samlar pengar och vetenskap för att kunna uppgradera sina enheter, och att man jagar achievement awards. Det ger spelet lite MMORPG-känsla. Vill man inte jaga vetenskap och awards så behöver man inte, men personligen tycker jag att det förhöjer.

Det jag inte tycker om med spelet är hur Blizzard behandlar sina kunder. Man måste vara ansluten till internet, ÄVEN om man spelar singel player. Bryts internetförbindelsen så kan man inte fortsätta spela så är man mitt i ett uppdrag får man börja om från början eller i alla fall från senaste sparpunkt. Spelet auto-sparar visserligen då och då, men det är ändå irriterande, speciellt när man har ComHem som inte kan hålla en uppkoppling om så ens deras liv hängde på det. Spelet sparas inte lokalt utan på Blizzards server så det finns ingen chans att spela om man inte har uppkoppling till internet. Vill man LANa så måste alla köpt var sitt konto hos Blizzard och spela via internet, trotts att man sitter på samma ställe. Kasst!
Man är ansluten till Battle.net så man kan chatta med andra som spelar Starcraft eller WOW. Jättebra, men det hade varit ännu bättre om man faktiskt kunde tala med sina kompisar. Det blir lite irriterande att avbryta mitt i kriget för att skriva meddelanden. Jag har inte hittat nått sätt att få fram chathistorik så om man inte har bra minne så måste man svara på meddelanden direkt.

Här använder man sin forskning för att uppgradera sina enheter

En sak jag känner mig lite tveksam till är att man på sätt o vis inte får hela spelet, man kan bara spela som en ras. Det är ju visserligen ett stort spel och de lär ta ett bra tag att spela igenom det, speciellt om man jagar all forskning och awards. Man får ju rent bokstavligt ett helt spel... men när konkurrenterna låter en spela som alla raser så känns det trist att det inte är tillåtet här. De kommer släppa ytterligare spel i Starcraft 2-serien för de andra raserna, men det känns som ett sätt att mjölka oss på pengar. Å andra sidan så är ju spelet man får stort och välutvecklat. Så jag känner mig lite splittrade på den punkten.

Sammanlagt så är spelet skoj att spela, men jag är lite tveksam om jag faktiskt vill köpa hela spelet. Jag funderar på det…

Betyg:

Spelkänsla: 7 / 10
Grafik: 8 / 10
Historia / Manus: 7 / 10
Övrigt: 4 / 10

Övergripande betyg på demot:
6 / 10